Nu njuter vi i fulla drag av lite moln och regn. Efter en otroligt varm juni så är det tack och lov lite svalare nu. Andra skörden ensilage är bärgad och djurens mat i vinter är snart säkrad. Vi har två skördar kvar, helsäden och innan vi vet ordet av så är det dags för tröskan. Har ni märkt att höstvetet redan börjar mogna?? Årets mest hektiska tid rusar fram och vi har fullt sjå att hänga med.
I dagens intensiva kommunikationsvärld så matas vi med information gång på gång. Mycket av det är intressant och aldrig har det varit lättare att lära sig nya saker. Man knappar bara in ett par ord i sin sökmotor så vips, så har man fått sig lite nytt till livs. Och det är ju helt fantastiskt. Tänk så mycket roligt vi missat annars.
Men vi har också fått lära oss ett nytt ord: Fake news.
All information som flödar runt i cybervärlden är inte helt sant. En del är faktiskt rena lögner och det är upp till dig och mig att sortera allt vi läser så inte osann information får fäste. All kunskap är bra, det kan vi alla skriva under på. Men vad händer om vi sakta matas med någons sanning som inte alls är en sanning?
Ett annat ord som dyker upp i samma andetag är källkritik. Vi som i alla tider blivit omhuldade av vår storebror Staten, som tagit väl hand om oss så länge måste nu börja tänka själva. Jag menar, det är inte så hiskeligt länge sen vi inte kunde välja vare sig el- eller telefonbolag själva. Nej, staten ägde och styrde alla avtal och priser och det var lika för alla och Svensson behövde inte tänka alls.
För en befolkning som inte behövt tänka själva utan blivit levererade en trygg, kontrollerande vardag kan ha svårt att ta till sig självständigt tänkande och det finns en större benägenhet att tro på det som skrivs. Varför skulle någon vilja ljuga för oss?
Att journalister vänder och vrider så att deras sanning/tolkning av en händelse är sann, ja, det har vi ju fattat för länge sen. Framför allt i skvallerblaskorna där rubriken oftast lurar oss till att läsa ett reportage som i slutändan visar sig inte riktigt stämma med rubriken. Ett sätt att locka läsare med andra ord. Oftast är det ett reportage som inte har någon som helst betydelse för oss och vi lägger inte mer vikt vi det. De flesta av oss i alla fall.
Men det kan ju också vara ett sätt att dra uppmärksamheten antingen till eller från en händelse där man har ett eget intresse att lyfta fram sin egen betydelse.
Den mest trovärdiga fake news är den som mixar fritt med sin egen sanning där hälften av den totala sanningen helt utelämnas. Det är det vi läser i bl a kvällstidningar för politisk vinkling. Det är ju sant det som står, men som i sin helhet faktiskt blir fake news i och med att avgörande händelser och fakta helt uteblir.
Och hur ställer vi oss till dom i vår närhet som väljer fake news lika lätt som en sanning? Vilka är dom?
Ja, de flesta av oss är aktiva på någon social plattform och i alla fall jag har en del människor på min vänlista som jag faktiskt inte ens har träffat. Kriteriet för ”vänskapen” brukar vara gemensamma intressen och i de flesta fall så har man stort utbyte av detta och man lägger upp statusar och inlägg för att lyfta fram vissa frågor mm. Det är oftast väldigt utvecklande, lärorikt och roligt.
Men så har vi de som vi förhåller oss lite närmre till. Det är de vi lärt känna på ett mer personligt plan och i alla fall jag ser det som ytterst angenämt. En del av oss tränar ihop, vi delar olika evenemang och vi träffas under avslappnande former och delar många minnen. En del hänger med hela vägen medan en del faller bort efter tag pga olika orsaker. Personkemi är ett skäl, fake news en annan.
Med yttrandefriheten har vi förmånen att fritt få uttrycka oss i tal och skrift, men det innebär också att vi har ett ansvar för vad vi säger och skriver. Människor med ett behov av att framstå som brutalt ärliga, som har ett behov av att alltid stå i centrum i sin egen sanning är kanske inte den vi i första hand ska tro blint på. Lite källkritik är inte fel och att läsa mellan raderna är många gånger klokt.
Den med det största egot är ju också den som nästan narcissistiskt är den som drar på sanningen, utelämnar relevant fakta och den som till slut förirrar sig i sin egen fake news värld där ingen annans sanning behövs. Att förutsättningslöst följa en sådan person blir förrädiskt och säkert som amen i kyrkan blir nästa fake news Din angelägenhet, Din sanning och det är Du som drabbas av en brutal ärlighet som Du aldrig kommer kunna värja Dig ifrån.
Om en historia verkar alldeles för enkelsidig, ja, då är den oftast det.
Med kärlek
// G